Uppe i norr

Efter en utmattande tur över Barents hav (som för övrigt fick 7av 10 i stormighet av den mer erfarna delen av besättningen) var det dags att unna sig någonting roligt. Audun tog med oss på en galet rolig skotertur genom Longyearbyens angränsande vildmark. En snöskoter är ingen liten pryl så jag ville inte köra själv. Att åka med Emil var absolut inte ett alternativ så Nicklas fick ta den smällen. Istället fick jag sitta bakom finaste Mattias som lovade dyrt och heligt att köra lugnt.

 

Fem minuter senare tjöt jag av skratt och hetsade stackarn att köra så snabbt de gick över alla gupp, lyckligt nog tog han det med ro och gjorde som jag ville och vi flög fram i en jädra fart, vi satt alltså på 500 hästar.  Färden tog kanske 40 minuter och väl framme så fick vi klättra ner i en isgrotta och kolla på en fossil (ett löv). Sjukt läskigt att klättra 10 meter ner och släcka pannlamporna och sitta instängd där i totalt mörker.

Väl ute i friska luften där näsorna förfryser så fick vi känna på stabiliteten på skotrarna och köra ner för stup typ, eller branta bergssluttningar. Jag trodde min sista stund var kommer ett tag, samma känsla som när man åker Balder och precis ska ner i första backen. Mattias skötte sig alldeles utmärkt och gasade så jag nästan fick andnöd av allt skratt. Vi vart hemma igen alldeles för snabbt och helt slutkörda i hela kroppen. Alla satt med varsin kaffekopp som zombisar.

 

Under de sista dagarna innan gästerna kom så har vi pysslat, frusit, skrapat is inne i byssan och ätit god mat, precis som det ska vara här uppe i Arktis, kan tillägga att det är 32 minus ute nu.

 

 

Lämna en kommentar